Em

Ibland har jag bara såna där jävliga dagar då jag har ångest för att jag inte lever livet fullt ut.. Jag ser alla kort på facebook som folk har från förra sommaren och julas och födelsedagsfesten eller nu-är-det-fredag-igen-fester... Dom har så kul, dom har så många vänner, dom är... populära antar jag. Dom ger mig ångest, ångest över att jag inte har det så, ibland önskar jag att mitt liv var som en amerikansk high school-film; cheerleading, fester, tjejgäng som shoppar och snackar skit, snygga killar, den stora kärleken... Fast egentligen vill jag inte ha allt det där, herregud, cheerleading? Men det är väl lyckan i det enkla livet jag vill åt. Jag förstår inte hur jag har fått den är ångesten, den kryper sig på nu och då, rädslan av att inte leva "det perfekta livet", att jag ska vara missnöjd när jag är 80 och ser tillbaks på mitt liv... Jag är så jäkla avundsjuk på dom som verkar ha det där perfekta livet jag av någon anledning trånar efter. Inte för att jag gör någonting åt saken, jag är ju egentligen ganska nöjd som det är, jag skulle ju inte för en miljon dollar byta ut Robert mot att få festa och vara med kompisar till exempel, men jag är så rädd att jag missar något! Vad det är vet jag inte, men jag är säker på att det är något jävligt bra...

Det är så mycket jag vill hinna med, och det känns som om det här är sista sommaren jag har chansen! Och fasiken vad det ska rymmas mycket i den, jag vill tågluffa runt i europe, jag vill köra våran festivalvan runt sverige, jag vill åka transsibiriska, jag vill jobba utomlands och jag vill jag vill jag vill!! Men livet tar ju inte slut när man börjar plugga igen, det vet jag ju, men det känns banne mig som om det stannar upp en del, man kommer ju inte ha råd med så mycket resande kanske, om man inte vinner på lotto det vill säga... 


Aaah, nu ska jag glömma det där och så kollar jag på festivaldatum inför sommar -09 istället!